Jag tror jag har blundat & då gömde jag nog dig.
mormors bror. Klas han med det fula skägget.
Han som sjöng here we come sweden för mig på mamma
och pappas bröllop. Japp han. han finns inte mer. borta.
föralltid. Jag orkar verkligen inte. fan för att livet kan smaka skit.
Man får inte ta farväl. inte på ett sånt här sätt. det smakar skit.
Jag måste finnas till för mormor nu, hon är liksom världens gulligaste.
Fast jag har nog aldrig visat hur mycket jag tycker om henne, så det är dax nu.
det känns så jävla dumt. alltid dumt. Jag antar att jag är sån ibland.

folk frågar om dig. nästan varje dag. vadå dig?
igentligen är det okej med mig, det känns liskom inte som att
det finns så mycket o säga om dig längre. jag har liksom börjat vända
blicken, jag är stolt över att ha klarat av det.  Men det blir tomt
jag kunde känna mig bekväm i dina ögon, och det kunde kännas skönt o ha dig
i mina tankar. det är därimot riktigt sjukt, att det kan kännas så. Bara tanken av dig.
Jag behöver nog lite kärlek från fel sort. & sympatier från fel håll. Jag hatar nätter nu
 verkligen hatar dom där jävla nätterna som är så ensama att det gör ont ont i hjärtat.
jag har börjat tänka till nu. jag har börjat lärt mig.

Balen. jävla bal. jag vill ha min dröm klänning, en tub klänning, champagne färg.
små (diamant) pärlor sydda vid bysten. sjalen som ska vara runt omkring minaarmar.
precis den där som jag alltid fantiserat om. jävla fantasier finns ingen sån tydligen.
Måste fixa det här nu. det är inte lätt. pappa ska hjälpa mig, vadå hjälpa mig.
han kan ju ingenting om något sånt där. Men han är så snäll så han kanske kan va till hjälp.
han måste vara till hjälp iaf. annars ingen bal. Bajsigt va? japp.


Ge mig en kyss innan du går, en kyss att bygga en dröm på.