Min första kärlek, ja jag ljuger faktiskt inte när jag säger att det är min
nuvarande pojkvän fabian.. för visst jag hade haft många förhållanden innan
jag träffade honom, men inget som varade särskilt länge pga. av att jag
varken visste vad kärlek var eller om jag verkligen älskade dem personen.
kär är för mig inte samma ord som förälskad, jag var nog kär i dem flesta
jag var tillsammans med, men inte försälskad.. att vara förälskad går inte
att beskriva, det är något man själv upplever och utifrån sig själv bestämmer
vad det är, kärlek för mig är både dåliga saker och bra saker.. när vi har
dem bästa stunderna, men även när vi har dem sämre.. eftersom det är så
man lär  sig leva med varandra.. Det är stunderna tillsammans då man
kan sitta och bara stirra på varandra och inte behöva säga ett enda ord,
men man vet precis vad den andre tänker.. sånna stunder då man känner sig
helt hopplös och ensam, och man vet att det alltid finns någon där.. en
person som aldrig kommer svika.. dem stunderna då man bara vill försvinna
och ge upp allt,  då finns det någon med öppna armar, någons bröst att få
somna på och på samma bröst på vakna, någon att få känna sig trygg med.

Den personen för mig är min älskade älskade fab. och kommer alltid vara.