Alltså, jag finns inte när jag ser på det här.. Jag försvinner
någon annanstans och vet inte vart, gråter, skrattar, ler och
blir ledsen. Under dem timmarna jag sitter framför vampires
så känner jag en lycka, en lycka som är svår att jämnföra med
någonting annat, helt sjukt att man kan känna så va? och jag
vill bara sätta tänderna i damon nu. Väntar ihärdigt på att
nästa avsnitt ska släppas, ska under tiden klicka hem dom
två boxarna som finns, vill börja om från början!! mihihih.