Jag fick små värkar igårkväll o kunde klocka dom med 3-5 minuters mellanrum, med Noel åkte vi ju in direkt efter att jag klockat en timme typ så jag tänkte nog att inatt händer det, lyckades somna vid halv ett tiden o sen vaknade jag för o kissa tre gånger o då hade det avtagit, såklart.. Låg bara o väntade på att få lite ont.. Sen vaknade jag vid sex o Fab hade åkt till jobbet, då började dom komma igen med 6 minuters mellanrum o jag skrev det till honom o sen vaknade Noel till o jag fick lägga mig o få honom att somna om, o somnade själv.. Har aldrig ljud på på mobilen o sen väcktes jag av att någon plingar hysteriskt på ytterdörren, panik!! 

Ser att fabian ringt o smsat hysteriskt, mamma har ringt o tydligen ståt grannen utanför för o se att jag lever!! Min kära sambo blev väldigt nervös kan man säga o var redan påväg hem från jobbet när han fick tag i mig.. Lite dåligt samvete jag fick/har nu i efterhand.. Men såklart så rörd över hans agerande. Stackarn! Nu åker jag till barnmorskan o hoppas att värkarna kommer igång ikväll igen o att vi får träffa bebis snart. 

Shit vad jobbig den här väntan är den här gången, hade det startat som med Noel hade vi ju varit på bb nu.. Varför måste allt va olika för? Blir ju smått galen. 

Här sitter iaf mosaiken på plats, ska ju fogas också såklart.. Den glittrar så fint.