tomhet
älska med mig en sista gång..
det är fortfarande tomt & alla klumpar som känns som
sparkar i magen är också kvar. jag passade på att ta en
springtur, jävligt kallt & jävligt mörkt. men det behövdes,
det rensar alltid lite och det känns som att det behövs
även om det är jävligt tomt och hårt just nu. nu vet jag inte
längre, verkligen inte. varför måste jag alltid bli såhär, kan
det inte bara få vara sådär fint, kan det inte bara få vara
sådär bra? snälla. Jag vill bort, bara just nu, eller ikväll.
det måste komma nånting bra ur allt, trots all tomhet.
Kommentarer
Trackback