we build this city.

Idag är det en sån dag då jag bara vill försvinna.

Jag är arg på jätte många personer, jag saknar jätte många personer, och jag
retar upp mig på massa personer. Ibland vet jag hur jag vill att min framtid ska se
ut, det är ingenting jag tänker skriva här för det finns i mitt huvud, men ibalnd, som
idag så ser den framtiden inte alls ut så längre, det behövs bara några få ord
från någon man älskar, eller en bild av någon man hatar så har hela världen rasat.
och igår var det just en sån dag, det behövdes bara några få ord och en enda bild.
När jag skrev hatar så överdrev jag, för jag känner inte personen på det sättet. och
igentligen är det inte personens fel heller, och jag ska försöka bättra mig, jag lovar.
och när jag tänker efter handlar det här bara om mig, inte om någon annan.
det handlar om vad jag känner och vad jag inte känner, det handlar om att jag är
alldeles för svår, och alldeles för lätt.  så i helgen ska jag inte umgås med någon
förutom min familj, och min släkt och en annan släkt på  Inez tre års kalas, hon
kommer dessutom hit när som helst. och då vet jag att jag kommer bli på super
braigt humör, gudskelov för det.

Kommentarer

♥ Skriv vad du vill här:

♥ Namn:
♥ Spara uppgifter

♥ Mail: (visas endast för mig)

♥ Blogg:

♥ Skriv

Trackback
RSS 2.0