Egenzon: brösten

Just nu är det bara kärleken som lockar och ditt

eget tecken charmar dig nära du kommer sådär nära.

det har hänt en hel del på bara fyra dagar faktiskt. en del jobbiga, svåra och tråkiga saker. men även underbara, roliga och värdefulla, dagarna har bjudit på skratt, tårar, ångest, hat och längtan. dom har bjudit på nya människor, äckliga jobbiga och tråkiga och sköna snygga och häftiga. på något sätt har jag blivit lite annan människa, det är nog igentligen ingenting man märker men det känns i vissa tillfällen då det tar stopp när jag försöker göra som jag brukar. Dagarna har dessutom bjudit på en dålig vana, jag skäms grymt mycket tillomed & jag blir galen för ja jag vet, det är inte speciellt fäääääscht någonstans men det är så det är, och det är sån jag blivit. Romme bjöd på så mycket mer än allt det dessutom, det var förbannat roligt men också tråkigt till en början, men sånt får man ta med en klackspark och hoppas på att det blir bättre vilket det blev, sen fick vi alla ett gott skratt när ellen och sofie vurpade, kan varit det skönaste jag sett på länge. Jag trodde inte jag hade saknat det här så mycket men det har jag, det var sjukt kul och vecka tio åker jag till Gesunda med johan, känns överaskande bra att få umgås en helg med honom, eftersom vi inte ses alltför ofta längre. Idag är det Alla hjärtans dag, och igår kom mamma hem helt överlycklig efter salsakursen som jag missade och som tydligen var skitkul och gav mig en förtidig alla hjärtans dag present, inge gelehjärtan och inge choklad utan någonting mycket bättre och mycket finare, ingenting stort alls men någonting som åtminstonde har någon betydelse. Igentligen tycker jag att alla hjärtans dag är helt överskattat, ritkgit onödigt och ja det kan vara för att jag inte har någon att dela dagen med, någon speciell men jag har tusen andra som betyder minst lika mycket som någon "speciell" skulle göra och det krävs ingen speciell dag för att visa hur mycket jag tycker om dom så helt önödigt, så istället ska fördriva kvällen med träning känns nästan bättre tillomed o göra nånting som känns bra efteråt också. Jag har blivit trött på att inte kunna sova, blivit trött på att behöva kämpa mig till det, jag har blivit trött på att låtsas vara någon jag inte är, för jag är inte sån, jag är inte så här. Jag brukar klara av sånna här saker, jag brukar ge allt men det finns ingen längtan eller motivation och skolan lockar fan inte det minsta, jag måste skärpa mig jag har lovat mig själv det och jag ska försöka göra det nu. Jag lovade mig själv och dig att inte bli såhär, jag lovade oss att inte bli kär men om jag ska vara ritkigt ärlig så kan jag inte hålla det löftet, det är inte så att jag har blivit kär i dig, men när de enda man tänker på är en människa och det enda man ser och hör är den människan, så måste det vara ett tecken på nånting, det måste väl betyda nånting iaf, och jag är rädd för att det gör det, och jag är ledsen för det. Jag är rätt ledsen för allting numera och jag kommer aldrig klara det här, jag kommer aldrig orka ta mig upp. inte igen.Jag ville aldrig bli som dom, det var jag som stog och tittade på o lovade mig själv att inte sjunka så lågt, nu är det ni som tittar tillbaka och inte vill bli som jag. förslåt för att jag inte orkar med längre, förlåt för att jag inte kämpar eller ger det en chans men hos mig är du för märklig jag vet inte vad jag ska säga eller göra.