Vad jag bryr mig om nu, är att du kommer nära mig.
även om det är försent att älska dig. Vad jag bryr mig om
nu, är att från samma säng lyssna till samma regn.

Vad som än händer nu, vill jag att du ska veta vilken oerhört stor plats du har i mitt hjärta.
Det finns ingenting som skulle kunna få den att försvinna, jag lovar. Hade det här varit förra hösten,
för ganska precis ett år sedan skulle jag antagligen skitit i vad som skulle hända nu, jag skulle
antagligen inte ens brytt mig. Just för att jag inte var mig själv då, för ett år sedan var jag sjuk.
Och då menar jag riktigt sjuk, det är nog inte förens nu som jag insett att det kunde gått riktigt illa.
om det. inte varit för dig. Det var inte så att jag låg hemma och hostade, nej jag var sjuk inuti. Jag har
alltid velat förklara men aldrig hittat dom rätta orden till att göra det, jag gjorde iaf en massa
dåliga val och en  massa dåliga saker. Saker som jag skulle göra allt för få ogjorda idag.
Men idag kan jag inte göra någonting åt dom, och jag kan inte ta tillbaka saker jag sagt.
Och jag ska inte skylla allt det på hur jag mådde, för det är ingen ursäkt.
För jag gjorde dig till ett vrak, jag förstörde en underbar människa. Och jag skäms. Vad jag
vill komma med det här är att du ska veta att du hjälpte mig upp, du gjorde mig hel igen och du
visade mig så mycket kärlek och så lite annat. Och jag har nog aldrig förstått vilken underbar
och fin människa jag har att dela allting med, jag har världens bästa vid min sida nästan
jämt och hur skulle någonting så litet få förstöra någonting så stort? Jag trodde inte det
gick, och det ska inte gå, inte för oss två. Jag vill att du ska veta att ingenting kan få det här
och förstöras, ingenting. Du är mitt allt, du gjorde mig hel och jag tror inte jag skulle
kunna fortsätta vara det utan dig vid min sida. Min älskling.

Du är den jag vill bli gammal med.