Man vet inte vad man har förns man har förlorat det.

gårdagen blev superstressig och supertrevlig, ska lägga in
bilder nån annan gång när jag känner för det, idag är mitt huvud
sådär men jag är ändå på topp. Min käraste har precis åkt hem för
match, och jag ska kolla på Pathology. och jag är så ledsen för att jag inte
får fylla arton snart, för jag har blvit bjuden på en massa studentskivor.
och jag skulle verkligen vilja gå på Marika och Sarahs, skithål.
men men, thats life. sen ska jag nog ringa Mikaela.
känns som vi har en massa att prata om. Jag har lust att försvinna.
bort från er, och bort från oss. på en massa sätt saknar jag allting,
men samtidigt inte. för jag har hela tiden haft rätt, precis hela tiden.
och det gör mig så jävla ledsen och besviken, först för att jag äntligen
har förstått det, eftersom jag alltid hoppats att jag trott fel, och sen för
att det är just ni. och det här är mitt fel, men jag trodde
ändå inte det här. inte om er, och inte om oss.