Kvällen blev toppen igår, hämtade upp sofie i rimbo sen vidare hit..
lite drinkar, sen iväg till mobet med fanny. och sen helt plötsligt
en jädrans massa folk, trodde jag skulle ha träningsvärk efter all
dans men sicken tur.. Nu ska jag snart iväg och jobba, medans
det är kräftskiva här, imorgon är det jobb igen. men vem tackar
nej till pengar, dem är behövliga tyvär.

det är svårt att inte veta vad som är rätt eller fel, om man är på väg
åt rätt håll i livet eller åt fel. Det gör ont att veta, men lika ont att
undra.. det känns förvirrande att stå och trampa på samma ställe, och
aldrig komma någonstans.. jag är så ledsen, samtidigt som jag är
besviken.. jag kunde inte tro sånt om människor som står mig
närmast, och jag känner att hjärtat sviker nu.. det finns inte mycket
kärlek kvar att ge, men samtidgit är jag rädd. rädd för att inte
klara av ensamheten som  blir kvar.. det är svårt, alldeles för svårt.