Jag saknar att vara gravid hemskt mycket, till o med så jag fäller några tårar på kvällarna när det finns tid för massa tänkande. Den där känslan vid plusset på Stickan, när magen börjar synas, ultraljudet, första rörelserna, växande magen, hjärtljuden, och så när den kommer ut, känslan under förlossningen, alltså.. Jag orkar inte! Jag har alltid sagt två barn, fabian har nog hållt med. Men det kan jag lova att jag inte klarar. Vill redan bli gravid igen, buhu.